Det första kända försöket att gruppera och klassificera grundämnena gjordes 1789 av fransmannen Antoine Lavoisier. Då hade man inga kunskaper om atomernas uppbyggnad och struktur, utan Lavoisier grupperade ämnena som gaser, metaller, icke-metaller och jordartsmetaller. Ett mer specificerat system kom först 1829, då tysken Johann Wolfgang Döbereiner upptäckte att grundämnena kunde delas in i triader baserat på deras egenskaper, och att, om man arrangerade ämnena i ordning efter deras atomiska vikt så var den andra triadens värde alltid ungefär medeltalet av de övriga två. Med tiden upptäckte andra forskare fler och fler triader, liksom grupper om fyra och fem.

Ett av de första försöken att skapa ett system eller en tabell över alla ämnena gjordes av Alexandre-Emile Béguyer de Chancourtois år 1867. Hans tabell var i spiralform, och ordnade ämnena enligt deras atomiska vikt. Han kunde då se att ämnen med liknande egenskaper återkom periodiskt.

Det periodiska system som är vitt erkänt och används idag är Dmitrij Mendelejvs system. Han publicerade det år 1869. Även i hans tabell var ämnena indelade efter atomisk vikt, men denna gång i rader och kolumner. Han lämnade luckor där det verkade som att ämnet som borde ha den platsen i systemet ännu inte hade upptäckts, och det användes senare för att förutse vilka egenskaper de ämnena kunde ha. I vissa fall ignorerade han också ordningen enligt atomisk vikt för att ämnena bättre skulle hamna i sina kemiska grupper. Det skulle senare visa sig att han hade ordnat ämnena i stigande ordning efter hur många protoner det finns i atomens kärna, det vill säga ämnets atomnummer.Periodiska systemet 2

Raderna i det periodiska systemet kallas perioder, och kolumnerna för grupper. Standarduppställningen idag har 18 kolumner och 7 rader, och två extra rader nedanför hela systemet. Systemets uppbyggnad gör att man kan förutsäga vilka egenskaper ännu oupptäckta ämnen har, och är ett värdefullt hjälpmedel inom kemi och andra forskningsgrenar.

Det finns trots det vissa ämnen i det periodiska systemet vars kemiska egenskaper ännu inte är kända. Ett av dem är flerovium, som förutspåtts ha ädelgasliknande egenskaper. Nya experiment verkar dock tyda på att det beter sig som bly, vilket skulle stämma överens med dess placering i systemet.

Det periodiska systemet är inte, och blir kanske aldrig, fullständigt. Nya ämnen kommer att upptäckas, och det är oklart om dessa kommer att fortsätta det mönster som finns i systemet eller om det kommer att behöva anpassas efter de nya upptäckterna.

Taggar