Kemin har alltid tillhört grundvalarna i vårt sanningssökande. Redan under antiken insåg man att vår materia bestod av mindre delar som reagerade på olika sätt beroende på hur konstellationerna formerades. Givetvis hade man inte då möjlighet att förklara kemi i dagens sofistikerade termer, och deras förklaringsmodeller har i dag förkastats av vetenskapen. Aristoteles, som anses vara en av de allra första vetenskapsmännen, utvecklade en lära som gick ut på att allt bestod av fem element som materian alltid uppträdde i. Det låter kanske som en långsökt tanke i dag när vi har våra noggranna mätinstrument att tillgå, men Aristoteles teorier har ändå haft positiv verkan på dagens utveckling. Han var en av de första som funderade över jordens kemiska sammansättning och banade på så sätt vägen för nästa generation vetenskapsmän.

 

När vi kommer in i medeltiden handlar mycket av den kemiska forskningen om alkemi. Även det låter som nonsens i våra moderna öron, men faktum är att alkemin kan ses som en sorts förlaga – de första stapplande stegen – för att förstå de kemiska strukturerna i dag. Tanken med alkemin var att skapa nya metaller (ofta guld) genom att sammanföra olika material under en process som involverade mycket mystik och andlighet. Just de övernaturliga bitarna har vi i dag slopat, men även dagens forskare ägnar ju sin tid åt att sammanföra kemiska strukturer för att skapa nya ämnen. På så sätt skiljer sig inte dagen och gårdagen allt för mycket åt. Däremot har vår vetenskapliga forskning inom kemin nått betydligt bättre resultat än vad alkemin någonsin gjorde.Milstolpar i kemins historia 2

 

Den största omvälvningen inom kemin, och vetenskapen som helhet, skedde i samband med upplysningen. Det var en samhällsomstörtande rörelse som fick stort genomslag inom många olika discipliner, där kraven på akribi och noggrannhet fick ökad betydelse. Nu skulle alla mystiska influenser bort för att ersättas med verklig vetenskap. Det ledde till att universiteten fick ökade anslag och kemister kunde börja forma den vetenskapliga disciplinen som den ser ut i dag. Särskilt tanken om hypotes-deduktion blev central i denna nya tidsålder.

 

Det var den här eran som kemisterna i början av 1900-talet kunde bygga vidare. Numera har forskarna fått nya ämnesområden att jobba på eftersom vi vet mycket mer om hjärnans kemiska impulser. Genom vår kunskap om kemiska ämnen i laboratoriet har vi kunnat få en bättre förståelse för hur hjärnan fungerar och på så sätt ta fram läkemedel för att hjälpa oss optimalt.

Taggar