Kromatografi är egentligen ett samlingsnamn för flera olika tekniker som används inom kemin. Gemensamt för dessa tekniker är att de går ut på att separera ämnen i en blandning från varandra. Alla tekniker har en mobil fas och en stationär fas. Den mobila fasen är en vätska som blandningen löses upp i, och den stationära fasen är ett annat material som vätskeblandningen färdas genom. Eftersom blandningens komponenter färdas genom den stationära fasen i olika hastigheter kommer de att separeras från varandra. Tekniken kallas kromatografi eftersom separeringen yttrar sig i form av olika färger, och ordet kommer från grekiskans chroma ’färg’ och graphein ’att skriva’.

Beroende på vilket syfte processen har kallas den för olika saker. Analytisk kromatografi genomförs för att undersöka om ett visst ämne finns i en blandning eller vilka ämnen som finns och i vilken mängd. Kromatografi används för detta syfte framförallt inom sjukvården, men också för andra former av kemisk analys. Preparativ kromatografi, å andra sidan, används för att separera olika komponenter från varandra som en förberedande steg i en mer komplicerad process. Denna funktion av kromatografi används mycket inom läkemedelsindustrin och forskning.

Kromatografi kan utföras på flera olika sätt. En metod är papperskromatografi. Den går till så att ämnesblandningen placeras som en fläck på ett ark av cellulosa. Arket är den stationära fasen. Arket doppas sedan i en vätskelösning, som är den mobila fasen. När vätskan sugs upp av pappret färdas den uppåt längs arket, och när den når fläcken kommer vätskan att föra med sig vissa ämnen, som färdas snabbare, medan andra ämnen blir kvar.

Beroende på vad den mobila fasen består av kan kromatografi också utföras som till exempel gaskromatografi (där den mobila fasen är gas). Papperskromatografi är en vätskekromatografi, eftersom den mobila fasen är en vätska.Kromatografi 1

En annan form av vätskekromatografi är kolonnkromatografi. Den stationära fasen, ofta en fast pulvermassa, befinner sig då i en kolonn eller cylinder, till exempel ett glasrör, och den mobila fasen får rinna genom den. Vätskan för då med sig vissa av molekylerna, och ämnesblandningen separeras.

Kromatografin fortsätter att utvecklas. En relativt ny teknik är den så kallade superkritiska kromatografin, som används för att separera kirala molekyler, det vill säga molekyler vars spegelbilder inte är symmetriska utan förhåller sig till varandra som en höger- och vänsterhand. Tekniken har använts sedan 60-talet, men har först nyligen börjat appliceras i större utsträckning. Som inom alla områden har forskningen gjort framsteg och kommer att fortsätta göra det.

Taggar